Området där Södra Hagalund växer fram och kvarteren intill är en viktig del i Solnas historia. En plats där det sedan länge funnits verksamhet och rörelse. Redan på 1700-talet fanns exempelvis ett Kronobränneri här, dvs ett statligt brännvinsbränneri, upprättat för att begränsa hembränneriet samt för att ge staten extra klirr i kassan.
Vid förra sekelskiftet var Solna dock fortfarande ett glest befolkat jordbrukssamhälle och Hagalundsområdet, som ägdes av kyrkan, var okänd mark.
Efter konkursen av Kronobränneriet tar Victoriamejeriet över och förser området med mjölk, ända fram till 1960-talet.
Under 1930-talet planlades marken för industriändamål. De flesta byggnader som uppförs nu är därför avsedda för industriell verksamhet, medan byggnader från 1950-tal främst blir kontorslokaler.
Området är nu en plats för entreprenörer och familjeföretag, präglat av innovationskraft. Här blomstrar allt från tryckerier, mejerier, bryggeri och bagerier till framgångsrika högteknologiska medicinföretag. Den första pacemakern som opererades in uppfanns och tillverkades här, av den svenske läkaren och ingenjören Rune Elmqvist.
De ljusblå flerfamiljshusen, som ibland kallas Blåkulla, är en välkänd silhuett och byggdes 1973 som en del av miljonprogrammet. Här finns även en del kulturhistoriskt värdefulla byggnader från sekelskiftet bevarade, som till exempel det omtyckta Olle Olsson Hagalundmuséet.
Ambitionen är att utveckla området till en urban och attraktiv stadsdel med bostäder och moderna kontor. Grönområden blir viktiga inslag i miljön, där den ursprungliga kvartersstrukturen bevaras, liksom kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Ett fint exempel är den gamla Nya Centralskolan som just nu genomgår en omfattande renovering. Och kvarteret kring kontorsvarukoncernens Esseltes gamla fastighet från 70-talet, idag Solna Access, som kontinuerligt moderniserats till en fullservicefastighet med reception, konferens, restaurang, gym m.m.