Pacemakerns spännande historia började i Södra Hagalund
- Reportage
När pacemakern uppfanns i Södra Hagalund på 1950-talet var det en fantastisk historia på liv och död, där huvudpersonen Arne Larsson hade drabbats av svåra hjärtproblem på grund av ett dåligt ostron. Andra huvudrollsinnehavare var Arnes fru Else-Marie, hjärtkirurgen Åke Senning och ingenjören Rune Elmqvist. Även en skokrämsburk spelade en viktig roll. Dramat slutade lyckligt – både för Arne och de flesta av alla de andra människor som fått en pacemaker inopererad efter honom.
Bara en kort promenad söderut ligger Karolinska sjukhuset, Karolinska institutet och Hagastadens life science-kluster, med världsledande sjukvård och forskning. Men även i Södra Hagalund finns en egen och stolt tradition av medicinska innovationer.
Här byggde ingenjören Rune Elmqvist världens första pacemaker under sent 1950-tal. Det sägs att även trepunktsbältet, säkerhetslösningen som numera finns i alla bilar och räddar mängder av människoliv varje år, vidareutvecklades i Södra Hagalund ungefär samtidigt. Och än idag hittar vi innovativa life science-företag som exempelvis Scandinavian Biopharma (vaccin) och Cardiolex (EKG) i området.
Kamp mot klockan med livet som insats
Utvecklingen av pacemakern är en minst sagt spännande historia med höga insatser. Den började med att den då 40-årige ingenjören Arne Larsson åt ett dåligt ostron på en restaurang 1955. Han drabbades av en allvarlig form av gulsot som skadade hans hjärta och fick det att börja slå oregelbundet.
Samtidigt hade det gjorts lyckade försök i USA, där patienter hade fått hjälp att hålla en jämn hjärtrytm med hjälp av en pulsgenerator som var kopplad till ett bilbatteri. Men det var inte särskilt smidigt att alltid behöva ha med sig en vagn med generatorn, och kablarna genom kroppen ledde ofta till olika infektioner.
Arne Larssons fru Else-Marie hade läst om de amerikanska experimenten och kontaktade svenska forskare och läkare, bland annat hjärtkirurgen Åke Senning vid Karolinska sjukhuset, för att undersöka om det inte gick att skapa en bättre lösning. Åke Senning vände sig till ingenjören Rune Elmqvist, som var en erkänt duktig utvecklare av medicinsk utrustning.
Från vänster kirurgen Åke Senning, patienten Arne Larsson och ingenjören Rune Elmqvist. Här är de samlade 1978 – exakt 20 år efter den första operationen. Foto: Kent Östlund / SvD / TT
En ”hockeypuck” av en skokrämsburk
Rune Elmqvist lyckades ”göra det omöjliga möjligt” – att bygga en batteridriven pulsgenerator som kunde opereras in i kroppen. Med hjälp av en nyss uppfunnen kiseltransistor och två nickelkadmiumbatterier byggde Rune en apparat som genererade 70–80 elektriska pulser per minut. Den var formad som en hockeypuck och de tekniska komponenterna omslöts av epoxylim, där helheten göts ihop i en skokrämsburk.
Arbetet var också extremt tidspressat, eftersom patienten Arne Larsson hade blivit allt sämre, med ständiga hjärtstillestånd och följande upplivningsförsök.
Dramats tidspressade klimax
På kvällen den 8 oktober 1958 öppnade hjärtkirurgen Åke Senning upp Arne Larssons bröstkorg och opererade in världens första pacemaker. Den fungerade perfekt, men tyvärr bara i några timmar, innan den gick sönder. Lyckligtvis hade Rune Elmqvist byggt ytterligare en pacemaker för säkerhets skull, och den höll i sex veckor innan den också fick bytas ut.
De första åren var Arne Larsson tvungen att alltid befinna sig nära sjukhuset för att snabbt kunna få en ny pacemaker inopererad. Men utvecklingen gick fort och livslängden på en pacemaker ökade markant i början av 1960-talet, då man ersatte nickelkadmiumbatterierna med kvicksilverbatterier. Plötsligt höll en pacemaker i 18 månader, så att patienterna kunde leva mycket mer normala liv.
En modern pacemaker. Foto: Getty Images
86 år och 26 pacemakers
En av de mest fantastiska delarna i den här historien är att Arne Larsson, som var ytterst nära att dö av sina svåra hjärtproblem 1958, levde ända fram till 2001, då han avled vid 86 års ålder. Han hann på den tiden avverka hela 26 pacemakers och överlevde faktiskt både kirurgen Åke Senning och uppfinnaren Rune Elmqvist.
Idag ett rutiningrepp vart tionde år
Numera är en pacemaker-implantation ett rutiningrepp som normalt görs med enbart lokalbedövning på mindre än en timme. Och med dagens litiumjonbatterier håller en pacemaker ofta omkring tio år, beroende på användning.
Röntgenbild av en pacemaker-patient. Foto: Getty Images
Det har alltså hänt en hel del sedan den första pacemakern blixtutvecklades under stor tidspress. Arne Larsson var först i världen efter den dramatiska operationen 1958, men idag lever cirka 60–70 000 svenskar med en pacemaker. Och i Södra Hagalund fortsätter arbetet med nya medicinska innovationer för att rädda liv och förbättra människors hälsa.
Relaterade artiklar
Historisk karaktärsbyggnad i Södra Hagalund får nytt liv
