Tunnelbanan har hjälpt Stockholm växa i 75 år

Södra Hagalunds mellanplan (visionsbild). Källa: nyatunnelbanan.se

Tunnelbanan blir ett jättelyft för Södra Hagalund och möjliggör en planerad utveckling av stadsdelen med cirka 2 000 nya bostäder, fler kontor och mer närservice. Det som idag är ett uppskattat arbetsplatsområde strax utanför tullarna, kommer att förvandlas till en stadsdel som lever dygnet runt. Och till skillnad från många andra nya stadsdelar kommer Södra Hagalund kunna erbjuda en härlig blandning av gammalt och nytt. En spännande plats, som redan har sin historia och arkitektur, fortsätter att utvecklas.

Första linjen gick till Hökarängen, den andra till ABC-staden
På liknande sätt har tunnelbanan lyft och utvecklat Stockholm i 75 år. Egentligen ännu längre, lite beroende på hur man räknar. 1933 öppnade en spårväg under jord mellan Slussen och Ringvägen (nuvarande Skanstull). Där emellan stannade tåget också vid Södra Bantorget (dagens Medborgarplatsen). Den här underjordiska linjen kallades för just ”Tunnelbanan” och var en riktigt spännande upplevelse att resa med när den kom.

Station Ringvägen. Exteriör från söder i kvällsbelysning år 1933. Källa: Spårvägsmuseet

Men man brukar ändå säga att den riktiga tunnelbanan i Stockholm fyllde 75 i höstas. 1950 invigdes den första längre linjen, som gick från Slussen till Hökarängen. Mellan Slussen och Ringvägen användes samma tunnel som den underjordiska spårvägen från 1933. I övrigt gick det mesta av sträckan ut till Hökarängen ovan mark, ungefär som en vanlig spårväg, fast med andra typer av vagnar och på egna spår. Detsamma gällde den andra linjen som öppnades 1952, från station Kungsgatan (nuvarande Hötorget) och ända ut till den toppmoderna ABC-förorten Vällingby, där ABC stod för Arbete, Bostad och Centrum. I Vällingby fanns allt en modern människa kunde tänkas behöva!

Invigning av tunnelbanan, Bagarmossen. 18 november 1958. Källa: Spårvägsmuseet

Ett svårt beslut som vi gläds åt idag
En av de främsta anledningarna till att dåtidens politiker valde att genomföra det tekniskt svåra och extremt kostsamma tunnelbaneprojektet var att de gamla spårvägarna hade blivit överbelastade och ofta var helt fulla när de passerade sina hållplatser. Trafikanterna kunde inte kliva på utan fick vänta på nästa tåg, eller nästnästa. När Stockholm växte ökade också biltrafiken snabbt, vilket innebar att de överfulla spårvagnarna dessutom ofta hamnade i köer. Lösningen att låta trafiken gå på egna spår och delvis under jord framstod som alltmer lockande, trots de höga kostnaderna.

Tunnelbanebygge vid Odenplan år 1947–1948. Källa: Spårvägsmuseet

Under decennierna efter 1950 utvecklades Stockholms tunnelbana successivt. Den klassiska knutpunkten T-Centralen invigdes 1957 och först då slapp resenärerna på de första två linjerna att ta sig upp ovan jord för att ta sig mellan de båda ändstationerna Kungsgatan/Hötorget och Slussen. T-centralen är än idag den enda station där alla tunnelbanelinjer möts. Den röda linjen öppnade för trafik 1964, men gick först bara söderut. Det dröjde ända till 1978 innan stationerna Bergshamra, Danderyds sjukhus och Mörby centrum började trafikeras och linjen fick sin nuvarande sträckning. Den blå linjen, som är känd för sin konstnärliga utsmyckning, invigdes 1975.

Tunnelbanestation Hjulsta, Blå linjen. Tågförare Filip Andersson. Källa: Spårvägsmuseet

Stockholms blodomlopp växer vidare
Tunnelbanenätet fortsätter att växa för att möta Stockholms och stockholmarnas behov. Förutom den nya gröna grenen till Arenastaden, byggs huvudstadens pulsåder också ut i andra riktningar. Den blå linjen förlängs ut till Barkarby i nordväst och till Nacka i sydost, medan den nya gula linjen ska gå från Fridhemsplan till Älvsjö.

Karta över det nya tunnelbanenätet. Källa: nyatunnelbanan.se

Ska du till city eller Strawberry Arena?
I Södra Hagalund kommer det att finnas två ingångar till den nya stationen – en vid Solnavägen och en vid Gelbgjutarevägen. Resan till Odenplan, Mall of Scandinavia, Strawberry Arena eller city görs på bara några minuter. Bekvämt och smidigt, både för den som har bosatt sig i Södra Hagalund och för alla som jobbar här. Och då har ”tuben” än en gång bidragit till att skapa en mer levande och attraktiv stadsdel, där nya och gamla stockholmare kan bo, jobba och trivas.

Södra Hagalunds plattform (visionsbild). Källa: nyatunnelbanan.se

Visste du det här om Stockholms tunnelbana?

• Omfattar 100 stationer idag (2026) och flera nya är på gång.
• Cirka 1,2 miljoner resor per dygn i genomsnitt. Det är nästan lika många resor som all annan spårtrafik i hela Sverige tillsammans.
• Totalt 110 km lång och fortsätter växa.
• Tågen kör 80 kilometer i timmen som snabbast.
• På den blå linjen mellan Hallonbergen och Kista ligger ”spökstationen” Kymlinge som aldrig togs i drift.
• Tunnelbanan ägs och förvaltas av Region Stockholm (Trafikförvaltningen).
• Trafikeras sedan 2025 av operatören Connecting Stockholm.
• De nyaste vagnarna (modell C30) är konstruerade för att klara förarlös drift, även om det inte används ännu.

Här kan du läsa mer om du är nyfiken

Historien om tunnelbanan (Spårvägsmuseet)
Om Stockholms tunnelbana på Wikipedia
Nya gröna linjen till Arenastaden via Södra Hagalund (Region Stockholm
Konsten i Södra Hagalunds station